Tisdag kl 07.09 somnade min älskade syster in,
lugnt och fint i sömnen tog hon adjö
och vandrar nu smärtfri i Nagijala.
Hoppas hon möte mamma,
mostrar Berit och Lena
mormor och morfar
farmor och farfar
i grönskande miljö
där solen skiner och allt är underbart !
Varför ??
Varför ??
Saknar dig så min älskade vän och syster,
varför måste livet vara så orättvist ?
RIP 1982 - 2011
Hon var en kämpe och hade gett sig den på att klara sig,
hon myntade ett ordspråk när hon var på ett seminarium
"Vi vill Vi kan Vi ska bli friska"
När hon kom hem från den veckan
var det en tjej med en annan glöd och
det gav henne fina vänner som stöttade henne så mycket !!
Såg att hon växte mentalt efter den vecka och
hon blev starkare även om hon hade sina dippar och vill ge upp ibland....
Tyvärr orkade hennes kropp inte längre slås
och hon fick somna in och
lämna oss med en saknad som aldrig kommer att läka.
Min pusselbit fattas mig !!
7 kommentarer:
fint du har skrivit Åsa ,fastän det är så sorgligt kram från faster
Tack Faster Annvor <3
tänker på dig o alla andra så otorligt mycket <3 kram kram
Varför är livet så orättvist!!!
Det är så att man bara vill gråta.
Tänker på dig och din familj och på hur starka ni måste vara.
Kramar
Tack goa Sussie, ja man måste vara stark fast man ibland inte vill eller orkar vara det. Just ibland skulle jag vilja vara liten och bara få gråta ut i armarna på min mamma... Men varken hon eller min systers finns här för mig. Men är helt övertygad om att de skyddade min pappa som klarade sig utan skador då han häromdagen fick ett lastbilsdäck i fronten på sin bil... Så någonstans där uppe finns dem, men jag saknar dem så !!!
Kram
Usch Åsa - det går bara inte - jag kan verkligen inte läsa detta utan att börja gråta! Jag lever mig in till 110% och blir fruktansvärt berörd! Jag tänker direkt - om det varit jag? min syster? Och det är som att världens starkaste man tog sina två jätte nävar & vrider åt mitt hjärta - så hårt trycker det över bröstet på mig.
Just i detta nu vill jag överrösa dig med kramar - och ta din syster tillbaka. Och om jag kunde!! suck, ibland önskar jag verkligen att jag var Gud!
Massa kärlek till dig Åsa! <3
Åh fina Hanna, dit inlägg har jag missat att publicerat...
Stort Tack för ditt fina inlägg, det värmde så <3 Ibland skulle jag med vilja att gud kunde skicka tillbaka henne och mamma....
Kramar Åsa
Skicka en kommentar