Vaknade med sånt tungt huvud idag...
Drömt alldeles för mycket...
Saknar honom så.....
Fick sån panikångestattack sen...just nu så ser framtiden inte allt för ljus i mina tankar ..
Känner mig som en batterieleksak som bara går o går mot en vägg.
Kan inte reda upp tankarna alls men det är väl det som är meningen med medicinen...
De sista veckorna så har mina framtids drömmar fått ändra riktning många gånger...
Som vanligt så har jag för bråttom...
jag som såg en framtid med min själsfrände.... men är så tacksam att han ändå vill vara min vän !!!
Carpe diem
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar